Utanför fönstret virvlar nysnön triumferande, som ett bevis på att vintern ännu inte gett upp.
Men det är bara tillfälligt, våren är här och flugfiskesäsongen har startat för länge sedan.

Bloggen har jag ständigt dåligt samvete för att inte hinna med, men ska försöka ta mig i kragen nu när det finns något att berätta om.
I måndags fiskade vi i Strandgölen, fisket var verkligen varierande under dagen. Förmiddagen bjöd på några hugg, missade fiskar och ett par krokade. Det var färggranna flugor som gällde, starkt rosa i marabou.

Martins vackra hanfisk tog en rosa maraboustreamer.

Tappade en fisk nästan direkt på en flytlinefiskad flicksländenymf, men efter det hände verkligen inget. Det var först efter att jag bytte till sjunklina och flytbaggar som nästa fisk tog. Dessvärre är jag nog lite ringrostig eftersom jag lyckades riva av tafsen på båda fiskarna.
Martin Ågnell lyckades betydligt bättre, även han krokade ett par fiskar som han dessutom lyckades bärga hela vägen in till land. Den ena hanfisken, på tre kilo plus, var ett verkligt praktexemplar som åtminstone får mig att längta tillbaks till Strandgölen igen.

I går valde jag att fiska i Bastugölen i stället, hade hoppats på årets första torrflugefiske efter öring. Tyvärr blåste fisket sönder, vare sig fjädermygg eller öring visade sig.
Första timmen fiskade jag med flytlina, en svart flymf och en flicksländenymf. Inget hände, fisken verkade helt enkelt inte där. Bytte sedan till sjunklina i kombination med en vit och en svart flytbagge. Då flugorna fiskades helt nära botten tog fisken. Nappen kom stup i kvarten och eftermiddagens sista timmar bjöd på verkligt bra fiske.
Men fortfarande gäller tydligen att presentera flugorna väldigt bottennära, fisken verkar ännu inte alls intresserad av att söka födan högre upp i frivattnet.

Det finns gott om troll- och flicksländenymfer i sjöarna.

Min vän Anders Ström brukar säga att lusten för flugbindning ökar i takt med att ljuset tilltar, tänk vad rätt han har.
Att dessutom vädret i sig gjort eftermiddagarna längre gör inte suget direkt mindre.
Men vad sjutton ska man börja med, vilka behov finns och vilka askarnas rader eller fack har behov av påfyllnad inför den kommande säsongen?

Jag hamnar alltid i sådana bryderier före jag väl kommer igång. Bäst fungerar det att göra en långsiktigt plan innehållande flera olika flugtyper som sedan bockas av allt eftersom dom binds.
Det behövdes inte någon längre granskning i askarna för att komma på vilket det första projektet skulle bli, Danicor.
Då jag binder till mina privata askar lägger jag gärna ner lite extra jobb på flugorna, mest för att inte tappa tekniker eller fingerkänslan för vissa moment.

Danica, Spent spinner med mörka vingar av cdc.

Jag band Danicor hela veckan och det blev ganska många till sist. Mest nöjd blev jag med imitationerna av "spentisarna" bundna med utslagna svarta cdc-fjädrar som vingar. För att ytterligare förstärka vingarnas glans band jag in en gles bunt av vita polygarnfibrer längs vingarnas undersida.

Det har också varit en trevlig flugbindarträff, hemma hos Ulf under helgen. Vi var sju bindglada grabbar som träffades för att tjöta, längta och diskutera kommande säsongs alla fisken vi tänkt göra. Johan Söderberg och Ulf band mycket småflugor så som F- flies och mininymfer medan Patrik, Claes, Dima och Martin band lite större doningar. Martin hade fullt upp med att binda flugor inför sin stundande fisketur till Nybroån.
För egen del blev det tvärtom rejält många jigg- och tjecknymfer i varierande storlekar. Ibland är det nämligen bra att sitta ner och binda ett rejält antal "grund"flugor som man vet kommer att gå åt under säsongen.

Vid fallet har vattnet kravat ordentligt.

I måndags blev det en tur till Baltak, gissa om det var kallt i vattnet. Jag har köpt ett nytt Euronymf- spö från Sage som bara tvunget skulle testas.
Redan från början knöt jag på tre rejäla nymfer, var av den ena ett rejält romkorn.
Fisket var väl kanske inte så där superbra, men till sist gav det med sig. Det var uteslutande regnbåge som nappade, samtliga dessutom på romkornet.
Förutom i zon 1 där jag fick alla fiskar testade jag utan framgång också vid Bälteberga och vid ruinpolen.

Romkornen fungerade klart bäst.

Till helgen blir det mer flugbindning, denna gång i form av den stora flugbindarträffen som jag, Håkan Karsnäser, Patrik Johansson och Niklaus Bauer håller tillsammans på Hökensås.

Patriks om mitt äventyr fortsatte med att göra ett nytt försök i Lilla Havsjön, råken bredvid hopptornet kanske trots allt fortsatt skulle ligga öppen. Men väl framme vid sjön grusades vår väl optimistiska förhoppningar, nattliga minusgrader satte stopp för fortsatt flugfiske denna vinter.
Nå väl, skam den som ger upp- eller vad man nu säger. Snabbt fann vi oss ett alternativ och styrde kosan mot Baltak i stället.
Ofta fungerar vinterfisket på Åsen och i Baltak på följande vis: Om vintern är tillräckligt mild fryser inte sjöarna och man kan fiska där. Däremot finns inget som håller tillbaks nederbörden från att rinna ut i Tidan, som då ofta går hög och är svårfiskad.
Men då vintern bjuder köldväder så att sjöarna fryser, håller å andra sidan Tidan en ganska trevlig vattennivå. Nu har vintern kommit på allvar, åtminstone säger de sakkunniga så, och på sjöarna ligger det 4- 12 cm is. Baltak har däremot börjat komma i form, så katten vet om det inte blir en tur dit snart igen.

Patrik krokade många fina mindre bågar i Home pool.

Då jag och Patrik fiskade i Baltak för en vecka sedan var vattennivån i mitt tycke väl hög för att fisket ska vara trevligt. Däremot var det ingalunda något dåligt fiske vi bjöds, det nappade nämligen lite var stans. Patrik höll sig vid Home pool och hade bra fiske med framför allt romkorn. Jag själv hade svårt att finna en plats där det lönade sig att nöta på, men fick fisk både framför bron, vid fallet och i kanalen. De flesta bet på harörenymfer eller husmaskar, alltså inte någon framgång för mig då det gällde romkornen.

Fluo.orange har fungerat bra den senaste tiden.

Senaste tiden har nästan varje vaken timme gått till att färdigställa nästa nummer av Fly & Tie. Jaha, vad säger man då....att det här är ett fantastiskt bra nummer som bara måste köpas?
Okej, så här ligger det till, det blir mycket flugbinding; CdC, Mus och Green Highlander. Dessutom blir det spännande reportage om fiske i Piteälven och Vellach men också en bra artikel om vinterfiske efter stor havsöring längs Svenska sydkusten. Valet är alltså ditt, passar någon av ovannämnda rubriker så kanske tidningen kan vara något för dig.

Nu går den mesta tiden till flugbindning, håller på som bäst att planera upp nästa säsongs behov. Märkligt att vi behöver så många olika flugor i våra askar när vi egentligen bara använder något dussin, åtminstone är det så för mig.
Fast å andra sidan skulle själva flugbindandet och drömmarna som växer fram vid städet bli så mycket fattigare utan alla dessa mönster.
Nu ska jag göra några Danicor, förmodligen blir det både kläckare och spentspinners för man vet ju aldrig.

Egentligen borde spöt ligga på hyllan, fluglinan hänga insmord i rejäla slingor på en galge i garderoben. Men så har det inte varit, till skillnad ifrån de tre senaste åren så har det gått utmärkt att fiska fram tills nu. Tiden runt jul bjöd exempelvis på ett fantastiskt bra rödingfiske i Lilla Havsjön och dagarna före nyårsafton ett galet bra regnbågsfiske i samma sjö.

Visst i stort sett alla sjöar har legat infrusna ett tag men just Havsjön har kämpat emot ända in i det sista. Julaftonens rödingfiske var verkligen fantastiskt, visserligen vakade regnbågen ganska idogt utanför mig men eftersom jag på förhand hade bestämt mig för att försöka fånga en röding så höll jag mig till streamerfiske.

Fjällröding i Havsjön är ett trevligt inslag.

Redan vid tredje kastet tog en mörk hanfisk flugan, kampen var väl si så där men det var ändock en röding.

Platserna runt bryggorna var bäst och det var bara där som rödingen nappade. Dagen till ära, det var ju trots allt julafton, tog jag med två av rödingarna hem. Den ena levererades till mormor som sedan sina uppväxtår i Jämtland naturligtvis håller fjällrödingen som en högt skattad matfisk.

Några dagar senare var det dags att göra ett nytt besök, denna gång var Petri med mig. Vi fiskade oss runt sjön men mötte inte någon röding alls den dagen. Däremot fiskade Brandstorpaviken, djupviken innanför Sommarudden och Vassviken extremt bra. Regnbågarna nappade som besatta inne i vikarna och det verkade nästan som att de stod samlade i stim på vissa platser. Bäst fungerade tveklöst orangefärgade streamers, vi fick även några på svart.

Petri ska just kroka av en av Vassvikens regnbågar.

Patrik Johansson fiskade i Havsjön här om dagen och trots endast en liten öppen yta i sjön så lyckades han ändå med bedriften att fånga en regnbåge på torrfluga! Förutom den han fångade såg han dessutom ytterligare några fiskar vaka. Jag har nog aldrig hört talas om något så tidigt torrflugefiske på Åsen förut. Här om dagen hade vi tänkt fiska i Havsjön igen, men nu ligger den helt frusen, därför blev det en tur till baltak i stället, om det går det att läsa på bloggen i slutet på veckan.

Huvudet känns nästan som mos, nattens uteblivna sömn gör att man återigen funderar på om det verkligen är värt att göra dom där resorna till USA.
Med närmre eftertanke så är det nog det i alla fall, för "jisses" så mycket inspiration och intryck en sådan resa ändå fyller en med.
Vi åkte förra fredagen för att bland annat delta i flugbindarmässan "The International Fly tiers Symposium" i New Jersey. Vi var hela elva representanter ifrån Sverige; Niklas Runarsson, Håkan Karsnäser, Niklaus Bauer, Tobbe Hedin, Niklas Dahlin, Jan Edman, Ulf Hagström, Martin Ågnell, Patrik Johansson, Claes Johansson och jag själv.
Vi fick mycket uppmärksamhet och den Svenska skaran flugbindare fick sitta på första parkett och syntes nog mest av alla. Temat och namnet för årets mässa var mycket passande "How Swede it is".

Symposiet är verkligen fantastiskt där framför allt flugbindare från hela USA möts för att lära av varandra. Jag träffade flera mycket spännande människor så som Garry Borger, Bob Jacklin och Theo Bakeelar för att nämna några.
Jag vet också att några av de svenska killarna särskilt gillade att träffa medlemmarna ur Catskillgänget, i Sverige har vi ju numer också en trogen Catskillklan- kul värre!

Intresset för de internationella flugbindarna är alltid stort. 

Under måndagen åkte några av oss vidare upp till Catskill och Roscoe för att inta vårt boende vid Catskill Flyfishing Center. Oj vilken fantastisk gästvänlighet vi möttes av, Jim Krul och Ted Patlen hade verkligen gjort allt för att göra vårt besök så bra som möjligt.
Vi bodde som kungar, på utlagda madrasser i ett klassrum belamrat av fiskeprylar längs väggarna. Känslan var nästan den samma som då man var liten och var på träningsläger. Bör i sammanhanget också nämna att nivån inne i rummet ungefär var på samma nivå som för 25 år sedan.

I klassrummet band vi flugor på kvällarna.

Redan tidigare hade vi blivit varnade för att fisket i området skulle vara dåligt och att säsongen var över sedan länge. Men föga förstod vi vad det verkligen skulle innebära, vi hade nämligen ett för säsongen mycket trevligt torrflugefiske under alla dagar utom en. Det var framför allt två mindre dagsländearter som kläckte motsvarande stl. 16 och 20. Dessutom kläckte det under torsdagen också en hel del nattsländor. Det är egentligen ganska otroligt då man tänker efter, klimatet är ungefär som här hemma men trots det så kläcker det både dag och nattsländor i tillräckliga mängder för att fisken ska börja vaka.

Ett särskilt trevligt fiske hade jag under den sista eftermiddagen i Willowemac längs "Powerline pol´s" djupkant. Plötsligt satte flera fiskar i gång att vaka ivrigt efter vad jag bedömde var dagsländor. Visst, på vattenytan kom långa stråk av dagsländor drivandes så en sådan gissning var alltså ganska logisk. Jag fiskade med en olivfärgad F-fly i storlek 20 och fick också flera fina öringar. Så slog det mig att jag borde undersöka maginnehållet i nästa öring. Med hjälp av magpumpen var det hela snabbt gjort och döm till min förvåning då hela pipen var täckt av nykläckta nattsländepuppor!

Håkan Karsnäser håvar en torrflugeöring från Willowemac.

Också vid centrat träffade vi flera mycket spännande människor, bland annat kom den erkänt skickliga kastinstruktören Joan Wulf på besök. Vi hann inte snacka särskilt mycket men det var ändå kul att ha fått träffa henne.

Nu är det åter dags att ta tag i vardag och jobb, nästa nummer av tidningen ska just påbörjas. Det ska bli riktigt kul för materialet ser verkligen lovande och intressant ut. Bland annat ännu mer flugbindning, jag älskar flugbindning, hoppas också fler gör det.

Joan Wulf i mitten visar sitt specialkast.

Dessutom vill jag här också lägga fram några av nästa års flugfisketräffar, dem kommer givetvis också att läggas in på hemsidan under nyheter.
Följande träffar/ kurser kommer att ske under vår/ försommar. Anmälan görs antingen direkt till mig eller till Hökensås Sportfiske: 0502 23000.

Datum                    Rubrik                                     Kostnad
27-29/ 4      Vårflugan/ Hökensås                             Ca 2975:-
18/ 5          Nybörjarkus strömmandevatten                    1250:-
21/5           Catskillflugor och torrflugefiske/ Baltak  (Ny)  1250:-
9/6 Flugbindning- Hökensåsflugor/ Nattfiske Strandgölen   1350:-

Novemberfisket på Åsen är verkligen så bra som man kan önska sig. Jag har fiskat i Havsjön flera gånger den senaste tiden. Inte särskilt långa stunder utan istället koncentrerat fisket till de heta timmarna före skymning. Vaken blir allt tätare desto längre dagen går och kvarten efter skymning har oftast varit extremt bra. Visst, är man ute efter antal kilon fångad fisk så blir man säkert besviken för i det här fallet så är det fisket i sig som gör besöket värt.
Både regnbåge och även öring patrullerar kanterna periodvis runt hela sjön. Mestadels verkar det som att det är fjädermygg som står på menyn, både vingade och puppor. Jag har uteslutande inriktat mitt eget fiske efter fisk som jag först har sett vaka, oftast med en liten flytande Buse på tafsen.
I fredags fiskade jag tillsammans med Martin L, från Mariestad. Till en början var fisket lite si så där men liksom alla andra dagar kom det igång vid skymningen. Jag fick en regnbåge och en öring, den senare tog vid brantkanten på den tidigare omnämnda Busen.

Något förvånad blev jag då en öring tog torrflugan.

Det har hänt mycket annat spännande under veckan som gått, jag blev exempelvis intervjuad av i radioprogrammet Flugfiskeradion. Till en början kändes det lite pirrigt, men allt eftersom frågorna kom kändes det hela tiden bättre. Ämnet tjecknymffiske som programmet handlade om har jag ju ägnat mig åt i många år så det kändes ganska bra att tala om. Vill du lyssna på programmet så kan du gå in på den här länken. http://www.flugfiskeradion.se/2011/11/tjeckiskt-och-annat-nymffiske-med-johan-klingberg/

Nu i veckan blir också tidningen färdig, men gode tid vad mycket jobb det har varit. Dessutom har jag också påbörjat nästa nummer som kommer att innehålla väldigt mycket flugbindning. Bland annat kommer en superspännande artikel om hur man binder en läcker kräfta skriven av Igor Stancev. Dessutom ytterligare en artikel av Holländaren Johan Put om hur han binder en superrealistisk bäcksländenymf. Men trots att den ser riktigt avancerad ut så kan även den med några års erfarenhet binda den med hjälp av alla 30 steg för steg- bilder. Tur att man inte har tagit alla dem bilderna!
Om du är intresserad av den nya tidningen Fly & Tie, så finns nu ett specialerbjudande 159 kronor för tre nummer samt en flugask med tio flugor. Kolla i sådana fall in den här länken.
http://www.flyandtie.se/

I morgon blir det åter igen en tur till Lilla Havsjön, hoppas på torrflugefiske. Jag ska försöka hinna med att berätta om hur det gick redan i veckan.

Den gångna veckan har det varit mycket dimma vid sjöarna.

Just det ja, höll på att glömma februariträffen på Åsen.
Första helgen i februari kommer jag och Håkan Karsnäser tillsammans med ytterligare två instruktörer att återigen arrangera den populära flugbindarhelgen på Hökensås.
Hör gärna av dig om du är intresserad. Mer information kommer att läggas ut på hemsidan i slutet av månaden.

Under de senaste dagarna har jag lagt mycket tid att skriva på flugbindningsboken som är tänkt att komma ut nästa år. Jag har lovat Lina på Settern att det mesta ska vara färdigskrivet tills mitten av december och det återstår minsann ganska mycket före allt är klart. Men jag gillar upplägget där innehållet i första hand baseras på kunskap om bindtekniker och material än dom enskilda flugmönstren.
Det kinesiska ordspråket säger "giv honom en fisk, så klarar han sig resten av dagen, lär honom att fiska så klarar han sig resten av livet". Boken är lite kinesisk, när man lärt sig de knappa trettiotal teknikerna så kan man göra mer än hälften av alla populära flugmönster.

Men givetvis har det fiskats också, Lilla Havsjön ligger som tidigare nämnt farligt nära kontoret på Åsen och fisket har nu varit riktigt bra där. I måndags patrullerade säkert ett trettiotal fiskar längs brantkanten och inne i Brandstorpaviken. Dom åt pyttesmå knott som jag inte vet namnet på, men dom motsvarar stl 24, svart kropp och ganska höga stålblå vingar. Särskilt roligt var att fisken kom in mot kanterna och "sopade" som frisör- Patrik skulle ha sagt. Det betyder att dom vakar flera gånger inom ett litet begränsat område.

En urstark novemberbåge tagen på torrfluga.

Men fisket var inte på något sätt enkelt, jag fiskade på ett helt gäng aktiva fiskar men gick bet på dem flesta. Antingen var flugorna för stora eller så placerade jag flugan där inte fisken såg den. Till slut gick det min väg, en kanonfirre tog på en liten infettad svart våtfluga.
Senare efter att mörkret hade lagt sig fortsatte fisken att vaka och då var det Busen som gällde. Liknande fiske har sedan fortsatt under veckan, men vakperioderna har inte varit lika intensiva.

Rödiglek i Lilla Havsjön.

Roligt har också varit att skåda dom stora vätterrödingarna som har hållit sig intill sjöns brantsida. Somliga har varit verkligt rejäla och lekbeteendet mellan flera fiskar har varit uttalat. Vem vet, kanske vi har ett naturligt bestånd av röding i sjön redan nästa år.
 

Under de gångna veckorna har arbetet med Fly & Tie färdigställts, åtminstone har jag hela tiden trott det. Men efter att man trott sig vara färdig med allt så inser man att tidningsarbete påminner om att bygga hus. Då väggar, tak och golv ligger så återstår ytterligare lika många arbetstimmar före man är klar. Det ska sättas in lister, målas och fixas med sådant som man inte hade en aning om ens existerade. Att skriva en ledare har jag tidigare aldrig gjort och jisses vad allvarligt livet plötsligt kändes.

En hel del annat har också hunnits med, till och med eget fiske. Jag har passat på att nyttja eftermiddagarna efter att jag har tröttnat på att skriva. Havsjön ligger farligt nära kontoret och brukar normalt bjuda på bra senhöstfiske. Fast för egen del har inte sjöfisket riktigt nått upp till mina högt satta förväntningar, åtminstone har jag inte kunnat fiska på det vis som jag helst vill. Så här på senhösten infinner sig en slags fiskemättnad som tillåter en att vara en smula finsmakare. Just nu är inte sjunklina något alternativ, det är naturligtvis inget fel med att göra det, det är bara det att jag just nu inte lockas av att fiska med en sådan. Däremot ägnar jag gärna timmar att strosa runt sjön i väntan på att få presentera antingen en torrfluga eller en hängande fjädermyggpuppa intill ett vak. Det är just där som problemet har uppstått, det har nämligen inte vakat särskilt mycket då jag har varit ute.

Fisket och naturen runt Baltak lockar mest just nu.

Men visst, en del fisk har det ändå blivit på torrfluga, mest på en svart streaking caddis presenterad genom rörligt fiske.
Då har fisket i Baltak varit desto bättre och trots högvatten så har det till och med fungerat med torrfluga!
I måndags lämnade jag kontoret redan vid halv tre för att göra ett försök i Baltak. Före jag kommit fram till ån tog jag ett ganska djärvt beslut, nämligen att inte byta till någon annan teknik förrän en fisk hade fångats på torrt.
Vid å-kanten på väg upp mot fallet såg jag två nattsländor, vilket var ett bra omen med tanke på mitt mål. Trots att ingen fisk visade sig ute i strömmen så knöt jag ändå på en rödbrun "Elk- hair caddis" i storlek 12, en fluga som blivit lite av en favorit nu under hösten. Redan vid andra driften vakade en liten regnbåge efter torrflugan. Ett par försök senare så tog den igen och denna gång lyckades jag till och med kroka den. Det var verkligen inte någon av åns större individer, men ändock en torrflugefisk.

Inte särskilt stor, men den tog på torrfluga!

Efterkommande timma ägnades till nymffiske, jag testade både med smått och stort utan någon större framgång. I fredags blev det nytt läge att göra ett försök, dagen därpå skulle jag nämligen instruera årets sista gäng vid ån och ville veta vad som fungerar bäst just nu. Svaret var tämligen enkelt, smått med orangefärgade metallskallar samt romkorn. Sträcka ett levererade bra, likaså sträcka två där jag sedan stannade.
Lördagens fiske blev en verklig fullträff, förmiddagen ägnades till flytstreamers vilket inte alls fungerade så bra som jag hade hoppats på. Vi hade en del fisk som följde efter våra flugor men utan att ta. Däremot bjöd eftermiddagen och kvällen ett desto bättre fiske det var nästan helt galet bra. Flugan för dagen var tveklöst romkornen, med andra ord verkar vintersäsongen nu ha satt igång på allvar.

All öring är nu fredad och måste återutsättas.

Vattennivån har ökat ytterligare något, men eftersom vattentemperaturen i går visade 7,6 grader så är fisken riktigt aktiv. Noterbart var att killarna under lördagen trots högvatten såg några vakande fiskar på sträcka ett och två. Antagligen var det fjädermygg eller gröna stritar som fisken tog för något annat syntes inte till.

I torsdags hade jag också förmånen att instruera ett mycket trevligt gäng i flugbindning, från Scania i Södertälje- tack för en mycket trevlig kväll killar!

Intresset för guidningar och instruktioner i ström- eller sjöflugfiske ökar ständigt. Det är verkligen kul och i år har jag haft fler uppdrag än någonsin. Några som jag har haft förmånen att instruera tidigare är från företaget Seso. Denna gång skulle vi ägna en heldag till flugbindning, och dagen därpå till flugkastning. Alltså inte mycket tid över för fiske men desto mer teoretiskt fiske.
Flugbindningen gick verkligen bra och vi arbetade igenom alla flugbindningens grunder. Med temat grundläggande flugbindning passade det perfekt att göra en "pilotgrupp" och testa hur teknikerna skulle tas emot från min kommande nybörjarbok om flugbindning. Tillsammans med gänget från Seso kördes i stort sett alla flugor igenom ifrån boken, vilket tog nära åtta timmar. Alla moment och tekniker anammades snabbt vilket gör att jag nu tror på bokens pedagogik till fullo.
Dagen därpå var det flugkastning för hela slanten, vi kastade i nära fyra timmar på gräsmattan utanför fiskecentrat. Resultatet blev riktigt bra där framför allt grundkasten övades in. 
Efter lunch blev det läge för ett par timmars fiske i Kvigsjön, vi krokade några fiskar men i övrigt gjorde kallvädret fisket svårt.

Båtfiske på Irländskt vis i Nordvattnet.

Eget fiske har det också hunnits med, en hel del faktiskt. I fredags träffades vi ett stort gäng utspridda från hela Sverige. Samma gäng träffades också förra året och nu hoppas vi på en återkommande tradition. Meningen var att vi skulle fiska i både Baltak och i sjöarna, men eftersom jag i förväg hade hört om flera grupper som skulle till just Baltak avstod vi.

Vi hade bokat alla båtar i Nord- och Sydvattnet varför temat detta år, igen, skulle bli "Irish Lough Style". Kul var att dem flesta var riktigt triggade och nyfikna på fiskemetoden, kanske var det förväntningarna om möjligheten till det ytnära fisket som lockade mest.
Under första dagen delade Jag och Johan Söderberg en båt på Nordvattnet. Till en början var fisket bra och fortsatte att vara så under hela förmiddagen. Vi mötte en del fisk i mellansjön längs natebältet mot ön. Under en av drifterna längs ön nappade tre fiskar på bara några kast, dessutom hade Patrik också fisk på under samma period.
Under förmiddagen kläckte det en hel del röda oktober-nattisar, motsvarande krokstorlek 10.
Även Claes och Granath hade fint fiske ifrån flytringarna med imitationer av fjädermygg. Vid läsidan rakt över mittparkeringen gick det en hel del fisk och vakade, på bland annat kläckande fjädermyggpuppor och landinsekter.

Fisken vakade efter dom rödbruna nattsländorna.

Under lördagen blev det Nordvattnet igen, men då tillsammans med Johan B från Malmö. Johan som var nyfiken på "Lough style- metoden" hoppades på att sedan få tillfälle att praktisera densamma i sin sjö i Jämtland. Fisket under lördagen var betydligt svårare än dagen före, visserligen lyfte vi en del fisk upp till våra dabblers, men det krävdes mycket arbete för att lyckas. Kul var att Johan trots svårt fiske hade uppe några fiskar till flugan och anammade tekniken till fulländning. Själv lyckades jag fånga en öring på toppflugan, vilket inte är helt vanligt under denna tid.

Trots lektid vakade ändå öringen efter en torrfluga.

Ulf och Stefan fiskade inne i Enesjön där det var betydligt trögare med endast ett fåtal vakande fiskar. Men trots det lyckades ändå Stefan kroka två fina regnbågar med nymf, strax före sextiden.

Kommande vecka blir det mer fiske att läsa om ifrån Baltak, det kommer också att handla om flugbindning.